Ty tid och liv

Svepande mitt öga blickar över land och hav
Det skådar berg och skogar, skådar äng och dal
En ögats blick bland molnen, där i vila så en stund
För att sedan fritt få falla genom regnet klar och lugn
Jag tittar så på slätter där ännu snön finns kvar
Och låter ögat färdas mellan stam av fur och gran

Se om våren floran knoppas och snart sjuder där av liv
Som till sommaren skall smekas av en vind så frisk och fri
Och uti alla hagar doftar blommor till behag
Den grönskan är en gåva liksom friheten var dag
En fröjd för själ och öga skänker sinnet frid och ro
Det ger mig lust att leva att i detta land få bo

Vad än bak horisonten som locka mig iväg
Må jag ändå aldrig glömma var jag startade min färd
Ty tid och liv försvinna men landet det stå kvar
Och den frihet som där vunnits evigt vunnit landet har
 

Kommentera här: