Utkast: Jan. 12, 2014

Då, när det är värst och inget hjälper, brister som i jubel trädets knoppar,

då när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar,

glömmer att de skrämdes av det nya, glömmer att de ängslades för färden -

känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit

som skapar världen

Kommentera här: