stream of time never stops

deep in my mind, smoke faded into the night the doors left open, with a glimmer of hope just so you could come back home time goes by, no matter how hard you try to stop it

Dont say goodbye, now that is our story has come to an end feel your life bursting into flames every day, everywhere, any time i belive in eternity the stream of time never stops, never sets me free

the towns fast asleep, dreaming of you
Melting the ice,
throughout the night i wont shed a tear as i will keep holding on thru the pain until you come home to me

lonely night so lonely, in a such a distant world there is no choice,
but i wont be afraid
Now is the time to stand strong against the winds of time

if someone only could hold me close, thru my time of pain,
everywhere while i love you eternally since the stream of time never stops,
it never sets me free




Kör fingrarna genom min själ.
För en gångs skull, bara en gång, känn precis vad jag känner, tro vad jag tror, upplev vad jag uppfattar, ser, upplever, undersöker, och en gång, bara en gång, förstå.

nattlig uppdatering

så många gånger i mitt liv har jag känt mig ensam och övergiven

men lika många gånger har jag hittat något som puffat upp och förändrat perspektiven.. 

jag är nog inte bara introvert, troligtvis melankolisk med

ikväll var en sådan natt, som jag låg och vred mig i sängen, och tillslut bestämde jag mig för drygt fyra timmar sedan att ta en promenad, hitta mig en lugn plats och rensa huvudet på tankar, och jag insåg rätt snabbt när jag satt där i snön och tittade ut över en liten del av lomsjön och tiden flöt ihop, sekunder blev minuter, som blev till timmar, jag kan inte helt sätta fingret på vad som hände, men jag tittade upp på månen och såg den skina mjukt, och med sin auroa som skapade en ring runt den, åh, det var magiskt, och jag hittade en känsla inombords, ett lugn som jag inte känt på länge och där och då, försökte jag klänga mig fast vid det och jag insåg att dessa 2½ år har slitigt hårt på mig, både känslomässigt, och på den jag är.. 

jag bär på så mycket sorg, och ilska som till vissa delar har övergått till ett innerligt hat mot, och jag vet att det märks, folk i min närhet har börjat reagera på det, det kanske inte är någon hemlighet att jag är som jag är, men.. jag tror fortfarande på en bättre framtid

men vet ni vad?

i det stora hela har jag det riktigt bra även om jag inte har allt jag önskat mig